ARBETARARKIVET

Adress: Työväen Arkisto, Paasivuorenkatu 5 B, 00530 Helsinki

Tel. 09-7743 110, Fax 09-7743 1111

e-mail:info@tyark.fi

Arbetararkivet, som grundades år 1909, har i nästan hundra år samlat och klassificerat arkiv- och traditionsmaterial som hänför sig till den finska och den internationella arbetarrörelsen. I Arbetararkivets samlingar finns originaldokument från de första tiderna i Finlands politiska och fackliga arbetarrörelses historia. På Arbetararkivet kan man studera verkningarna av socialismens idé bland de finska arbetarna: hur de väcktes och började bevaka sina intressen genom att grunda politiska och fackliga organisationer. Vid sidan av material från gamla organisationer som inte längre existerar, får Arbetararkivet hela tiden in arkivmaterial från existerande organisationer och samlar aktivt in personarkiv, fotografier och tradition. Arkivet, som är en offentlig serviceinrättning, besöks årligen av ungefär 2 000 kunder.

Arbetararkivet upprätthålls av en stiftelse med samma namn. Finlands Socialdemokratiska Partis styrelse utser stiftelsens styrelse för fem år åt gången. Arkivet får lagstadgat statsunderstöd för sin verksamhet. Arbetararkivet är medlem i den internationella föreningen för institutioner som ägnar sig åt arbetarhistoria och arbetartradition (International Association of Labour History Institutions, IALHI) och den internationella organisationen för historiker inom arbetarrörelsen (Internationale Tagung der Historiker der Arbeiterbewegung, ITH), som årligen håller sin kongress i Linz i Österrike.

Uppslagssystemet, som bygger på indelning av arkivmaterialet enligt motiv, är det samma som tillämpas i de övriga nordiska länderna. Systemet omfattar flera hundra olika titlar och specialsamlingar. Arbetarföreningarna, fackavdelningarna, kvinno- och ungdomsorganisationerna samt personarkiven är klassificerade enligt namn. De som forskar i lokalhistoria har stor hjälp av det ortsregister som uppgjorts för arbetarföreningarna och fackavdelningarna. Fackavdelningarna är dessutom klassificerade enligt bransch.

För forskare finns två läsapparat för mikrofilm, som är försedd med kopieringsapparatur. Med hjälp av apparaten kan man obehindrat läsa partistyrelsens och riksdagsgruppens dokument, tidningen Työmies eller terrorstatistiken från år 1918. Vissa utländska arbetartidningar finns också på mikrofilm (Vorwärts, Die Gleichheit).

Socialismen antog mycket olika uttrycksformer bland de finländska organisationerna. Efter sekelskiftet grundade arbetarna alternativa organisationer till så gott som alla existerande borgerliga föreningar. Arbetarnas motkultur hade många olika former: förutom parti- och fackavdelningar grundades nykterhetsorganisationer, kvinno- och ungdomsorganisationer, idrottsföreningar, sångkörer, teatrar, bildningsföreningar, hobbyklubbar, ordningsgarden, andelslag, arbetartidningar, förlag m.m. Under årtiondenas lopp har över fem hyllkilometer material samlats på Arbetararkivet. Omkring en tredjedel utgörs av arkiv från den politiska arbetarrörelsen, en tredjedel från fackföreningsrörelsen och den återstående tredjedelen från de kulturorganisationer som nämnts ovan samt av specialsamlingar och personarkiv.

Partier och facklig verksamhet

I den politiska samlingen finns Finlands Arbetarpartis (1899-1903) och Finlands Socialdemokratiska Partis (1903-) beslutande organs dokument, riksdagsgruppens, distriktsorganisationernas, kommunalorganisationernas, fullmäktigegruppernas och partiavdelningarnas (arbetarföreningarnas) arkiv. De över 2 000 arbetarföreningarnas arkiv utgör i sig en imponerande samling, där dokumenten från arbetarnas aftonförening i Uleåborg är de äldsta. Av de övriga partipolitiska samlingarna kan nämnas Finlands Svenska Arbetarförbunds arkivmaterial. Dessutom finns det arkivmaterial från ungefär hundra svenskpråkiga organisationer. I många arkiv finns material både på finska och på svenska.

De dokument som skildrar den fackliga organiseringen är lika många som de partipolitiska. Ett täckande material från såväl förbunds som lokalplanet finns bevarat i arkivet. Finlands Landsorganisation (1907-1930) var fackförbundens första riksomfattande samarbetsorgan, föregångare till nuvarande FFC. Dess arkiv är i Arbetararkivet, men FFC:s arkiv är i Fackföreningsarkivet

Personarkiv

Inom de sista åren har personarkivens betydelse vuxit. I Arbetararkivet finns arkivmaterial av betydande politiker men också av vanliga arbetarveteraner. Båda är lika värdefulla ur forskningens synpunkt. Från den svenskspråkiga sidan kan nämnas K.-A. Fagerholm, Axel Åhlström och Gudrun Mörne.

Traditionssamlingarna

I anslutning till Arbetararkivet verkar också Kommittén för Arbetartradition, som i nästan 50 år har samlat hågkomster och intervjuer bland veteraner inom arbetarrörelsen, samt utgående från dessa gett ut sju antologier (serien Työväen henkinen perinne - Arbetarnas idelogiska tradition. Tammi). Samlingen, som omfattar över 200 000 sidor är lättillgänglig tack vare orts- och innehållsregistret.

Fotografier och affischer

Utöver det egentliga arkivmaterialet har Arbetararkivet omfattande samlingar fotografier, affischer, fanor. Fotografi- och affischsamlingen är indelad enligt motiv. I samlingarna ingår omkring 380 000 fotografier och 6 000 affischer. Arkivets omfattande samlingar av museiföremål, fanor och konstverk har flyttats till Arbetarnas centralmuseum, som grundades till Tammerfors för några år sedan.

Arbetararkivet har en snabb kundservice. Det material som beställs utgående från uppgifterna i registret eller på annat sätt står genast till kundens förfogande. På beställning tillhandahåller arkivet kopior av dokument och fotografier samt beviljar fjärrlån.